I det andra rummet - Hallwylska museet

textil konst fiberartsweden installation
textil installation "Byta Blick"
installation konstvideo "Byta Blick"
textil installation "Helen Dahlman"
installation video "Margareta Klingberg"
broderi installation hantverk konst "Maria Wahlgren" "Elizabeth Christiansson"
installation "Monika Pettersson"
installation "Monika Pettersson"
konstvideo "Ulrika Wedin"
konstvideo "Ulrika Wedin"
installation "Helene Hortlund"
installation textil "Eva Mozard"
artists book "Gunnel Pettersson"
artists book "Gunnel Pettersson"
installation "Katarina Wiklund" "Susanna Wiklund"
installation "Katarina Wiklund" "Susanna Wiklund"
installation textil "Carina Gardefjord"
installation textil "Carina Gardefjord"
installation textil "Gunilla Poignant"
installation textil "Monica Nilsson"
installation textil stickning "Anna-Lena Rydberg"
textilt collage sidenmåleri "Anna Tegeström Wolgers"
ljudverk objekt "Maria Hägglund" "Catarina W. Källström"
installation "Anna-Lena Carlsson"
textil "Karin Egertz"
installation "Maria Sandstig"
installation "Maria Sandstig"
rya textil "Ulla West"
I det andra rummet
Hallwylska museet
12 februari 2009 - 13 april 2009
En utställning som tar Hallwylska museet i anspråk.
34 konstnärer ur FAS/FiberArtSweden nyttjar dess kunskapsbank, använder den museala allemansrätten, synar och studerar museet i en konstnärlig revision.


Inger Bergström
Anna-Karin Bylund Fürst
Anna-Lena Carlsson
Britta Carlström
Elizabet Christiansson
Helena Dahlman
Karin Egertz
Carina Gardefjord
Helene Hortlund
Maria Hägglund
Lenka Jonesson Deker
Margareta Klingberg
Catarina W Källström
Tarika Lennerbjörk
Eva Mozard
Monica Nilsson
Lotte Nilsson-Välimaa
Gunnel Pettersson
Monika Pettersson
Gunilla Poignant
Cilla Ramnek
Anna-Lena Rydberg
Maria Sandstig
Anna Sjons Nilsson
Lena Stenberg
Maria Sundström
Anna Tegeström Wolgers
Maria Wahlgren
Ulrika Wedin
Ulla West
Helena Widén
Katarina Wiklund
Susanna Wiklund
Eivor Willbacka
   
En katalog har producerats med text av Johanna Rosenqvist, fil.dr i konstvetenskap, frilans forskare och universitetslektor, Margareta Klingberg, konstnär och Heli Haapasalo, bitr. museichef/Hallwylska museet.
Projektledare från FAS: Anna Tegeström Wolgers och Helene Hortlund Projektbild: Lotte Nilsson-Välimaa           Foto: Kenneth Pils

 Har genomförts med stöd från Konstnärsnämnden, Estrid Ericsonsstiftelse, Sparbanksstiftelsen Första, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Kungliga Patriotiska Sällskapets understödsfond.

Byta Blick: Inger Bergström, Lotte Nilsson-Välimaa, Cilla Ramnek (stand by Anna Sjons Nilsson) www.darkpink.se

   ”Det förflutna, det närvarande och det tillkommande ger åt huset skilda dynamiska kvaliteter, som ofta förblandar sig, ibland bildar motsatser, ibland laddar varandra. Huset utesluter tillfälligheter i människans liv, huset överflödar av förslag till fortsättning. Utan huset skulle människan vara en splittrad varelse. Huset håller människan upprätt under himlens och livets stormar. Det är kropp och själ.”

Ur Rummets poetik av Gaston Bachelard


Margareta Klingberg Orientalisk textil, installation med video.

   Orientaliska textilier skänkte de borgerliga 1800-tals salongerna skönhet och status. I herrummet i Hallwylska palatset såväl som i Sigmund Freuds hem och mottagning präglas interiören av handknutna mattor ur en folklig högkultur utan namngivna mästare. Deras ursprung tillskrivs nomadiska stammar i Iran, Turkmenistan, Anatolien.

Vi omger oss fortfarande med orientaliska textilier vare sig vi handlar på H&M eller Filippa K. Kina, Kambodja, Indonesien, Indien och Turkiet är ursprungsländer för inköp jag gjort under 2008. Den fladdrande T- tröjan som hängde på stängslet i kanten av ett risfält i nordöstra Thailand fångade min uppmärksamhet. En masstillverkad artefakt som hör hemma i traditionen av namnlösa orientaliska verkstäder för textil produktion.


Maria Wahlgren och Elizabet Christiansson dagar i pärlor och korsstygn/ 2005-2006

   Våra tankar korsar WvH:s värld i en känsla av igenkännande. Samlandet och dokumenterandet är ett görande och i detta möts vi, ett förflutet och ett NU, utanför en linjär tid - i det andra rummet.

  Verket är en kartläggning med ett eget regelsystem. Varje tisdag och fredag antecknar vi något ur vår vardag, i korsstygn av Maria Wahlgren och i pärlbroderi av Elizabet Christiansson. En begränsad ändlighet visualiserar tidsrymden arton månader. Höjden på formerna är densamma som våra längder och representerar "monument över egen person". Färgvalet refererar till tradition och inlyft på Hallwylska palatset står färgen i kontrast med inredningen. Myllret av figurer i broderierna skapar en kommunikation med Brysseltapetens mönster, handens arbete blir framträdande liksom mönstermöte över tid.


Monika Pettersson Melongena paradisiaca

En tankevända 
Melongena paradisiaca är en snäcka. Wilhelminas första. Vem har inte samlat på snäckor eller stenar, kapsyler och andra pinaler.
Jag gick in i ett palats full av överflöd. Vet inte vad jag ska tycka.
  Mormor sparade på knappar. Nya kostade.

Jag läste ”Inom varje samlare finns ett behov av att skapa sig själv och att utöva kontroll. Sina samlingar ser samlaren som ett mikrokosmos över vilket hon eller han har en total suveränitet”.

  Wilhelmina var rädd för att dö.

  Serveringsrummet blev ett landskap innanför mina ögon.
Men vem är där?
  Wilhelmina? Mormor? 

citat: Susan Pearce, prof. i Museum Studies, univ. i Leicester.


Helene Hortlund Spegling - ett porträtt

  Wilhelmina ikläder sig sitt monument. Urnan bildar kropp och rustning, ett kärl för drömmar. På ytan speglar sig omgivningen i form av fragment. Bitarna fogas samman till en minneskarta där mellanrummen är existensens livsnerver, krackeleringar i världens förfinade yta.

Den nya bilden skapar ett andra rum där perspektiven har lösts upp. Sida vid sida samsas golv, tak och solida material med infogade närbilder på hårig hud, en påminnelse om förgängligheten.


Gunnel Pettersson Ordna världen (artists book, 2009)

  Anteckningar för ett nu och för en framtid Jag lämnar en bok i museibutiken. Det är anteckningar från min fars liv. Hallwylska museet är också fullt med anteckningar. Fragment av exakthet lämnat i kvitton, listor, noteringar om resor, krämpor, olycksfall och dödsfall.

Jag ville att Olof (min far) och Wilhelmina (von Hallwyl) skulle mötas genom sina anteckningar från olika världar; samhällslager och tid.

  Wilhelmina har större anledning att manifestera och lämna kvar sitt liv till eftervärlden än Olof. Men bägge har samma ambition i att fånga tiden. De orienterar sig, sorterar, registrerar, ordnar och kartlägger. Hon för en större gärning. Han för sig själv. Hon för framtiden. Han för att klara av och ordna det närmaste nuet.


Katarina Wiklund och Susanna Wiklund Fisksätra Mönsterarkiv

  Wiklund + Wiklund har med Fisksätra Mönsterarkiv skapat en minnesbank för ett bostadsområde från miljonprogrammets dagar. Trots att Fisksätra inte har många år på nacken finns här historier att berätta och ting värda att bevara, något som W+W lyfter fram och gör tillgängligt för invånare och besökare.

  Att sedan i utställningen I det andra rummet på Hallwylska Palatset sätta detta i relation till Grevinnan von Hallwyls hundraåriga samlingar ger en extra dimension som både visar skillnader i livsvillkor och likheter vad gäller känslor och minnen, allt förmedlat av en blommig kopp i porslin.


Carina Gardefjord Kontemplation I

  Helt ok. Hälsningar Leif

----- Original Message -----
From: Carina Gardefjord
To: Leif Nylén
Sent: Thursday, October 02, 2008 10:10 PM
Subject: Önskar ett ok

  Hej Leif
Jag, Carina Gardefjord är konstnär och en av Blå Tåget och Ebba Gröns ihärdiga lyssnare I slutet av 70 och 80-talet. Jag är också en av 30 konstnärer som ingår i nätverket FAS, Fiber Art Sweden och vi är inbjudna att ställa ut på Hallwylska museet på Hamngatan i Stockholm med start i februari år 2009.

  Ett besök på Hallwylska är ingen lätt sak, huset andas makt och
  rikedom men även galenskap. Fru Wilhelmina von Hallwyl var en riktig ”shopaholic" som drevs av idén att göra sig själv och sitt hem till ett museum. Museet består av det påkostade palatset samt Vilhelminas samlingar, mängder av inköp som katalogiserades av henne själv. Kapitalet kom från hennes far, Wilhem Kempes trävaruexport, Ljusne Woxna AB samt hennes man Walther von Hallwyl som drev företaget vidare.

Jag skulle vilja låna din refräng till ”Den ena handen vet vad den andra gör”, senare ”Staten och Kapitalet” med Ebba Grön. ”Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt, staten o kapitalet, de sitter i samma båt. Fast det är inte de som ror, som ror så att svetten lackar. Och piskan som kittlar, kittlar inte heller - deras feta nackar” Min tanke är att klä en stolsrygg med ett tryck av texten. Stolen är en nyrokokostol som jag hittade i grovsoporna, liknande stolar finns på museet.

Jag undrar nu om det är ok för dig att jag använder din text?


Gunilla Poignant Tre systrar, installation med sypuffar – plexiglas – ljus – rörelse

  Djupt där inne rör sig drömmen.
Under ytan formas tanken.
  Gripbar, ogripbar, söker sammanhang.

  Spegel, spegel i locket där… tiden visar.
  Åter och åter, ögat ser.

Den första systern - det söta det goda,
den andra systern - det vackra och strama,
den tredje älskade rättvisa och ordning.

  Verket speglar ett samtal mellan tre systrar, om dröm och längtan, livets frågor och tidens gång.Verket kan också associera till Wilhelmina von Hallwyls tre döttrar Ebba, Ellen och Irma, som sannolikt vistats i damsalongen under olika samkväm.


Monica Nilsson
Rosa Selma Katarina

Till minne av Selma Katarina Olsson, född 1880.

  Selmas far, Jonas Jacob Olsson, var i unga år arbetare på Voxna bruk. Det ägdes av träpatronen, som det kallades då, Wilhelm Kempe, Wilhelmina von Hallwyls far. Från Voxna forslades massvis av timmer längs Ljusnan, ner till sågverken vid kusten.

  Liksom Wilhelminas, är Selmas öde inristat i historien om skogsnäringens framväxt i Hälsingland. Men skillnaden mellan deras lotter i livet var av- grundsdjup. Efter ett olycksfall, där ryggen skadades allvarligt, blev Selmas far krympling. I folkmun kallades han Lurgubben, och dög hädanefter endast till att gå brandvakt på bruket. Med jämna mellanrum blåste han i en lur som tecken på att allt var lugnt.

 Som dotter till Lurgubben blev lilla Selma bespottad och slagen. Under sin korta skoltid förlorade hon hörseln av alla örfilar, och blev själv tvungen att försöka lyssna med en lur till örat.

I vuxen ålder fick hon bo på undantag i missionsförsamlingens bönehus, mot att hon vaktade den avsides liggande stugan. Där framlevde hon sina dagar i ensamhet tills församlingen lades ner. De allra sista åren fram till sin död drygt nittio år gammal erbjöds hon så en egen bostad på bruket. Wilhelmina och Selma, möttes de någonsin?  Källa: Anna-Lena Carlsson, Voxna Hembygdsförening


  Anna-Lena Rydberg Överaktiv kvinna-motpol 

Avsikten; att närma mig den överaktivitet som varit på tapeten sista åren via uttrycket - att gå i väggen.

 Att sticka en kvinna i ett enerverande material som i sig självt är elektriskt. Kopplingen; att Vilhelmina von Hallwyls samlande och arkiverande kunde tyda på en viss överaktivitet ( eller är orden engagemang och målinriktning?)

 När den hjortronfärgade kvinnan kom på plats hände något oväntat. En stillhet uppstod och det verkade som hon hade kontakt med de mörka skrymslen och vrår som finns mellan alla rum och våningsplan i det Hallwylska palatset.

 Materialet och själva stickningen uppmärksammar den känsla av klumpighet och grovhet som kan uppstå när en kollision mellan klasser äger rum. En upplysning om att Vilhelmina von Hallwyl sent i livet gick klädd i sjaviga koftor och bara använde några få klänningar minskar dock avståndet mellan de bägge kvinnorna.


Maria Hägglund och Catarina W. Källström  Att fälla träd, objekt och ljudverk.

"Planera. Bedöma naturlig fallriktning och risker. Välj fällriktning och reträttplats. Röj runt trädet. Röj också reträttvägen. Såga först överskäret. Se sedan ner i överskäret när du sågar underskäret. Se till att båda skären möts och att inget skär går förbi det andra. Skada inte brytmånen! Anpassa djupet efter stammens form. Såga fällskäret. Fäll trädet. När trädet faller är faran som störst! Ha reträttvägen klar för dig innan fällning."

Detta palats skapades med hjälp av den norrländska skogsindustrin. Utan skog, inget palats.

Ur Motorsågning, Skogsstyrelsen 2006.


Anna-Lena Carlsson

 Att samla utgjorde en stor del av grevinnan Wilhelmina von Hallwyls liv. Genom sitt samlande har hon valt att ge eftervärlden en bild av sig själv. Dessutom äger en stor del av sakerna ett ekonomiskt värde

Mitt verk utgör också ett samlande. Det består av sådant som jag hittat på kyrkogårdar jag arbetat på. Det är fynd som inte har något egentligt värde, men som ger en bild av platsen jag hittat dem på. Det blir en subjektiv och fragmentarisk bild.

 Det mest intressanta i slutänden är egentligen det som inte visas, utan det som bara kan anas.

Maria Sandstig Strumpa

Strumpan är alldaglig och klasslös. Den sitter näst intill på varenda fot och bär faktiskt upp hela mänskligheten: hindrar folket från att frysa om fötterna, suger upp deras svett och bäddar ömt in deras liktornar, fotvårtor och ömmande tår. Alla kan relatera till strumpor. Strumpor har en förmåga att försvinna. Plötsligt hittar vi inte den ena av paret eller så har en av dem fått hål. Jordklotet är fullt av ensamma strumpor. De ligger bortglömda i lådor, tvättstugor eller i omklädningsrum. Ibland hittar de sin partner, men oftast ligger de bra kvar, tills någon till slut slänger dem.

Jag vill samla upp dessa ensamma strumpor och gjuta kraft i dem. Min tanke är att fylla strumporna och ge dem volym, brodera och foga samman dem till en skulptur.

Kanske är det Walther von Hallwyls gamla strumpor som får liv!