Aotearoa 2021-2022 - Jeanette Schäring - Te Wananga O Aotearoa New Zeeland
Jag var på väg till Bangladesh men blev fast i Nya Zeeland – AOTEAROA när pandemin kom. Jag passade då på att studera RARANGA och RONGOA tillsammans med Maorierna på deras egen skola Te Wananga O Aotearoa i två år. Maorierna lever med sina förfäder vilket också inkluderar växterna.
RARANGA … Kāwai Raupapa – Certificat in Maori indigounous Art and Weaving ‘(Ngā Mahi ā Te Whare Pora
RONGOA – Te Pōkaitahi Tikanga (Rongoā) Maori hälsa, Rongoa – växter, dess egenskaper, välbefinnande och pre- and postkolonisering
´Raranga vävning – Te Whare Pora är full av symbolik och mening. Varje bit raranga är en påminnelse om de berättelser Māori tog med sig över havet. Vävning är en levande konstform som gått i arv från förfäderna och är en stark symbol för maoriska kulturens överlevnad. Keten till exempel, används i vardagen som en väska, korg eller påse. Den representerar också en behållare av kunskap och visdom.
Harakeke – (NZ lin) som används för raranga – vävning, representerar familjen. Rito – (skottet) är barnen som skyddas av Awhi rito (föräldrarna) och du skördar aldrig Ritos eller Awhi rito. De långa bladen på utsidan representerar morföräldrar och förfäder. Karakia används när vi skördar och frågar alltid växten om lov och du tackar och lämnar något tillbaka. Karakia är inkarnation och bön som används för att åkalla andlig vägledning och skydd.
Rongoā Māori är ett traditionellt Māori-läkesystem. En holistisk och kulturell läkningsmetod som innehåller djupa, personliga kontakter med den naturliga miljön. Det involverar också användning av inhemska växtbaserade läkemedel (rongoā rākau), Rongoā handlar om välbefinnande, personens välbefinnande, whenua, jorden och vattnet som rinner genom whenua.
För Maorierna är kaitiakitanga baserad på traditionell maorisk världsåskådning och inkluderar bevarande, påfyllning och hållbarhet av miljön. Ordspråket 'Ko ahau te awa, ko te awako ahau' - Jag är floden, floden är jag - skildrar förhållandet mellan människor och miljö. Om en flod är förorenad är det något som inte står rätt till med människorna och vice versa. För att förstå världen måste människor förstå relationer mellan sig själva och den miljö de lever i.
Jag tackar alla mina Maori vänner och mina kaiakos – lärare i Aotearoa. De har delat med sig av sin värdefulla kunskap och sina berättelser om hälsa, välbefinnande, den kulturella yttrande- och identitetsfriheten och om hur det har varit och är i en för - och efter kolonisering av våld.
Raranga och Rongao har lett mig på en resa av återkoppling till mina förfäder, till min plats och mitt eget arv. Efter pandemin och studierna med Maorierna, åkte jag hem till Sverige och flyttade tillbaka till min hemstad Borås. Där är jag född och många generationer före mig. Mina förfäder har vandrat längs Viskan och arbetat i Textilindustrin.
Jag tillbringade hela min barndom nedsänkt i skogen, i små sjöar, myrar, våtmarker, med träd, växter, djur och i havet på den svenska västkusten. Jag växte upp på landet utanför Borås med mina mycket gamla släktingar som drev ett litet jordbruk intill skogen. Där levde vi tillsammans i många generationer, parallellt levande och döda. Det var många namn att hålla reda på och ibland fick jag namn på personer som hade lämnat jordelivet för länge sedan. Det fanns en fin respekt för de människor, djur och växter som hade funnits tidigare och redskap, textilier, kläder och material fanns väl bevarat tillsammans med alla dessa berättelser. Jag har som vuxen hela mitt liv haft en känsla av att inte tillhöra. En slags dislokation, både andligt och med den sociala världen och även hur jag skulle hantera den miljöförstörelse - ecocide som pågår. Jag hade alltid mina förfäder med mig och pratade med dem, inget jag pratade om i min kultur. Jag reste ut i världen, jag sökte människor, växter, färger och hantverket långt uti byar och ibland bodde jag med människor på jordstampat golv. Raranga och Rongao har lett mig på en resa av återkoppling till mina förfäder på ett nytt sätt.