SE MER - - Aguélimuseet

Medverkande konstnärer: Anna-Lena Carlsson, Catarina Williamsson Källström, Lotte Nilsson-Välimaa, Maria Wahlgren och Tarika Lennerbjörk

Vår ingång till projekt SE MER är att låta temporära skeenden möta kontinuiteten i samlingen av Ivan Aguélis konst. Är det möjligt att skapa situationer i förhållande till Aguélis verk och till Aguélimuseet, som gör att man upplever målningarna ur ett oerfaret perspektiv, som om man såg Aguélis målningar för första gången? Att man ser och kanske upptäcker något mer.

Var och en av oss gör en rumslig dedikation kring varsin målning i samlingen. Vi gör också nödvändiga förändringar av rummet. Arbetet utförs med tanke på hur mångfasetterad och mångbottnad konstnären Ivan Aguéli var som människa. Arbetsformen är processinriktad och hur våra nedslag tillslut tar form får sitt avstamp ifrån flera besök på museet,iakttagelser av hans målningar och samtal där, upplevelser av rummet och en inblick i litteratur kring honom.

Ivan Aguéli (1869-1917) var konstnären som förutom att måla, studerade främmande religioner, läste språk och skrev konstkritiska artiklar. Han åkte till Paris som 21-åring för att studera konst. Han levde där som fattig bohem, påverkad av anarkistiska och teosofiska strömningar. Senare konverterade han till islam. Han tillbringade större delen av sitt liv i främmande länder som Frankrike, Egypten och Spanien.

Vi vill skapa en ökad koncentration på Ivan Aguélis målningar, en visuell guide in i hans värld.

Anna-Lena Carlsson, Landskapsmålning
Utgångspunkten för mitt arbete har varit en liten landskapsmålning av Ivan Aguéli, som är så pass stiliserad att den nästan är randig. Arbetet består av olika plattor, som placerats efter varandra i ett skåp (60x18x30). Detta ger ett randigt utseende eftersom plattorna är olika. Plattorna är begagnade och ser använda ut. Jag ser det här arbetet som en kombination av landskapsmålning och porträtt av Ivan Aguéli.

Catarina W. Källström, I världen och utanför.
När jag läste Ivan Aguélis samlade korrespondens blev jag fascinerad av hur han rörde sig i världen. Sverige, Frankrike, Egypten, Indien, Spanien var några av länderna han vistades i. Hans beskrivningar av platser gjorde mig nyfiken - jag ville se hur det såg ut. Jag kan beundra hans mod att "bara" ge sig av. Det kanske också var ett uttryck för en rotlöshet - att vara i världen men ändå utanför.

Lotte Nilsson-Välimaa, Att vandra
Vid ett tidigare besök på Aguélimuseet fick jag syn på denna nakenmodell, målad av Ivan Aguéli. Hon gömde sig i ett lager och kanske hör målningen inte till hans främsta. Men det som fängslade mig var att Aguéli lyckats ge uttryck för en utsatthet - jag tyckte mig se modellens känsla av olust, alltför avklädd inför iakttagarens blick. I min bild finns en utväg. Att bara vandra ut ur bilden och sedan vidare genom rummet......

Maria Wahlgren, fysisk visshet
Hade arbetat i trädgården under eftermiddagen och var varm och svettig. Dagen var stilla och luften lugn. Sue Ellen och den lille gule följde mig med sina kattblickar - jag hämtade cykeln och cyklade till bryggan. Spegelblankt vatten, hav och himmel och färg och tystnad flöt ihop till magi och i huvudet sjöng Lundell "när jag klöv den blanka ytan med min kropp". Jag var alldeles själv vid bryggan och simmade med havet och visste inte vad som var upp eller ner, horisontlinjen var utsuddad liksom framför och bakom - jag var ensam med alltet. Oj, tänkte jag. Och ord som pcb, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel snurrade...

Tarika Lennerbjörk, Flödesmönstring
Jag säger som en känd poet sa; Skruva loss låsen från dörrarna! Skruva loss själva dörrarna från deras dörrposter! Att med öppenhet se sig omkring och försöka finna sitt eget flöde och sin nerv. I mitt verk har jag inspirerats av ornamentiken, mönster och den sökande Ivan Aguéli.