Wiedergutmachung - Maria Sundström - Pågående projekt

Fotografiet som jag utforskat togs på hösten i Schlosspark Buch i Berlin 1936. Det är min morfar och mormor lyckliga och nyförlovade. Han är tjugosju och hon är tjugo.

 

Fotografiet visade min mormor för mig 1999 när jag hälsade på henne i Hjo där hon bodde. Hon delade generöst med sig av fotografier och berättelserna omkring dem. Jag minns särskilt ett besök… vi hade pratat till sent om livet i Tyskland och om andra världskriget. Jag sov över och låg i mormors soffa i vardagsrummet, då jag hörde min mormor mitt i natten. Hon hade blivit sjuk av de fasansfulla historierna hon berättat. Något som låg djupt begravt kom upp till ytan i och med mina frågor och vad fotografierna väckte.

 

Mormor berättade att de träffats på hennes kusins bröllop. När vigseln var slut och de skulle lämna kyrkan var det kaos utanför. Det var sammandrabbning mellan kommunister och SS. Min morfar tog kommandot och förde min mormor och hennes systrar bort från kaoset i säkerhet och vidare till festlokalen. Det blev deras första möte för August och Christel.

 

När min mormor berättade om uppväxten i Tyskland var det alltid saker som aldrig berördes. Stora delar som tiden under Tredje riket berättades det aldrig om men om vedermödorna i krigsslutet beskrevs målande. Jag lägger i min konstnärliga praktik familjehistoriska pussel där nya foton, dokument, forskning, dokumentärfilm, filmer, skönlitteratur som dyker upp som ger ett spår till nya tankegångar eller ger fakta som gör att de minnen jag bär på får sin förklaring och kan användas i ett verk.

 

Jag röstade aldrig på Hitler... Det hörde jag min mormor ofta säga, när jag växte upp. Det var något i upprepningen som fastnade, även om jag bara var ett litet barn. När jag som vuxen började intressera mig för vår tyska bakgrund dök det här minnet upp och jag började fundera på varför? Min mormor Christel föddes i maj 1916 i Berlin, förlovade hösten 1936 och gifte sig i december 1936. Det var val i Tyskland 1933, då var min mormor sjutton år och tilläts inte rösta för röstberättigad var man först vid tjugo års ålder. Så det stämde ju att hon aldrig röstat på Hitler men varför var det då någonting att alls nämna? Min morfar tidiga engagemang i NSDAP nämndes aldrig, men att han var officer i Organisation Todt lyftes fram. Det var dessa motsägelser eller ämnen man inte alls pratade om under min uppväxt som gjorde att jag blev extra lyhörd. Jag började läsa mellan raderna.

 

Oma und Enkel, 2004, fotografi, montage på aluminium. (Foto: Irmgardt Forch och Ulf Svensson)

Diptyken tog sin utgång i att vi båda på bilderna är lika gamla. Vilka val gör vi då? Moraliska, etiska, ideologiska som kommer att forma våra liv. I Tyskland infördes rösträtt för kvinnor tjugo år och 1919 röstade tyska kvinnor för första gången. I Weimarrepubliken där min mormor växte upp var den unga kvinnan modern, borta var de långa kjolarna och kvinnorna hade bob. Mormor och hennes tre systrar fick samtliga det som idag är högskoleutbildningar. De utbildade sig till sjuksköterskor och fotograf. Min mormor läste till förskolelärare och arbetade på en skola med barn med särskilda behov.

 

Utforskande av fotografi tar olika vägar för att hitta rätt uttryck och form. Här har jag valt att experimentera med cyanotypi, en kameralös tidig fotografisk teknik som jag använt när jag kopierat negativet. Olika rastreringar en påminnelse till tidningsbilderna och propagandan som spreds via väggtidningarna under Tredje riket 1933–1945. Screentryck på linne prövar jag för att närma sig det textila arven som jag fått hemtextil, kläder och broderi garner från Tyskland.

 

Politiskt landskap 1933–1945 - ur familjealbumet I, 2026, Högtryck på Ifochrome.

Vilket civilkurage har vi och vilket ansvar tar var och en av oss för demokration? Under Tredje riket vände sig nazismen sig mot den moderna nya kvinnan, som uppstått under den demokratiska Weimarrepubliken. Genom kvinnoorganisationen Nationalsozialistische Frauenschaft förmedlades att kvinnan skulle återvända till hemmet. Nazisterna motarbetade arbetslösheten bland män genom att avskeda kvinnor. De uppmanades att gifta sig och föda barn i stället för att arbeta. I samband med detta återupplivades det gamla idealet om Kinder, Küche, Kirche. Nazisterna lade tyngdpunkten på de första två begreppen, barn och kök, för att poängtera att kvinnan borde återvända till köket och föda barn: kyrkan borde enligt dessa dock ersättas av nazismens ideologi, men det gamla begreppet var praktiskt att använda eftersom det var invant och välkänt.

 

1933 kom Hitler till makten och demokratin sattes ur spel, det tog nazisterna trettio dagar.

 

Maria Sundström @i.c.maria.sundstromV